En julaftons dröm...
De segrar som inte mäts i erövrad mark, utan i återvunnen mänsklighet. En sådan seger heter fred.
I ett framtida demokratiskt val kliver en visionär ledare fram i Ukraina och säger det enkla, men radikala:
”Vi ska vinna freden.”
Inte genom att kuva, utan genom att bygga. Inte genom hatets logik, utan genom hoppets disciplin.
Ukraina ska bli ett dörrnätverk mellan Europa och Asien, ett levande nav där handel, idéer och kulturer möts som floder i ett gemensamt delta. Ett land som knyter samman marknader i öst och väst – från den Ryska federationen till Ungern, Polen och de baltiska staterna – inte som slagfält, utan som mötesplats.
Historien viskar redan svaret. Om två sönderbombade nationer som Japan och Tyskland kunde resa sig ur askan och bli ekonomiska fyrar, varför skulle inte Ukraina kunna göra detsamma? Aska är inte slutet på en berättelse – den är ofta början på något nytt.
Att vinna freden innebär att välja självständighet, neutralitet, utan isolering och utan passivitet. Ett land som inte är vasall åt någon stormakt, utan herre över sin egen framtid. Varken bricka i USA:s, EU:s, Kinas eller Rysslands spel – utan en aktör med egen röst, egen värdighet och egen identitet.
Framtiden är inte något som väntar på Ukraina. Framtiden är något Ukraina kan skapa.
När vapnen tystnar kan broarna tala. Och där broar byggs, växer civilisation.
Av:
Luis Abascal 24 december -25
De åskådningar och åsikter som uttrycks är Luis Abascals och återspeglar inte nödvändigtvis vad 7‑harad.nu representerar.
Relaterat
- Facebook: Luis Abascal